Vid polcirkeln och under midnattssolen arbetar bina flitigt. Under förra veckan var forskare från Högskolan i Skövde på plats i Juoksengi och försåg cirka tusen små bin med sändare i projektet BIstånd till nordiska bin.
Med hjälp av ny teknik samlas information in om biets flygvanor, arbetsuppgifter, och livslängd – en viktig del i forskningen kring framtida bihållning i ett föränderligt klimat.
Sedan våren 2019 arbetar forskare från Högskolan i Skövde i ett svensk-nordiskt samarbete med att samla in och analysera data från våra nordiska underarter av honungsbiet. Målet är att hitta skillnader i egenskaper hos de fyra underarterna som har betydelse för biodlingen och pollineringen, och därmed också för den biologiska mångfalden.
I projektet BIstånd till nordiska bin – en unik resurs för framtidens ekosystemtjänster pågår nu ett fältarbete, där den senaste veckan har spenderats vid en bigård i Juoksengi vid polcirkeln. Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde har tillsammans med Ann-Charlotte Berndtsson (biskötare) från Nordens Ark befunnit sig på plats i Juoksengi. Under fältarbetet har forskarna satt sändare på de bin, som under sin ovanligt korta säsong, flyger dygnet runt under midnattssolen för att hinna samla pollen och nektar för att överleva den långa vintern.
Första gången för Radio Frequency Identification i Sverige
Under fältarbetet i Juoksengi märktes bina med små sändare som sedan läses av med hjälp av tekniken Radio Frequency Identification (RFID). Det är första gången tekniken används i svensk biforskning. Sändarna sätts fast på thorax – biets rygg, med lite klister, och scannas innan biet får flyga ut och samla in data bidra. I Juoksengi taggades ungefär 1000 bin från 16 samhällen av Högskolans forskare.
-Vi plockade väldig unga bin – så kallade gråbin, som har kläckts precis när vi plockar dem ur kupan. På så sätt kan vi få in så mycket data som möjligt under ett bis livstid. Vi vill med tekniken gärna studera bins flygaktiviter – hur länge de flyger, när på dagen de flyger mest, samt hur det korrelerar med väderdata som samlas in samtidig vid lokala väderstationer i varje bigård. Vi kan också följa biets olika arbetsuppgifter och deras livslängd, berättar Sonja Leidenberger som är lektor i biovetenskap.
