Antalet nyfödda minskade stort i Sverige under 2022 jämfört med tidigare år, visar ny statistik från SCB.
Totalt var det 17 år sedan det föddes färre barn – och i 22 kommuner och två län var antalet födda det lägsta på över 54 år. Trots det växte landets totala folkmängd.
I Västernorrlands och Norrbottens län föddes 2 029 respektive 2 107 levande barn under förra året, enligt den officiella befolkningsstatistiken för 2022. Inget år sedan åtminstone 1968 har det fötts så få barn där.
Detsamma gäller i 22 kommuner, till exempel Motala, Hudiksvall, Västervik, Gislaved, Vetlanda, Sölvesborg och Öckerö.
– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.
Barnafödandet minskade i 20 av 21 län samt i 215 av Sveriges 290 kommuner under 2022 jämfört med 2021.
Totalt föddes 104 734 barn i fjol, vilket är 9 529 färre än 2021.
– Det är 8,3 procent färre nyfödda än under 2021. Det senaste året det föddes färre barn i Sverige var 2005. Bara i Västmanlands län ökade antalet födda jämfört med 2021, och det med endast sex barn.
Kommunerna där antalet födda var det lägsta på minst 50 år
| Kommun | Födda 2022 | Lägsta antalet födda sedan |
| Leksand | 103 | 1972 |
| Robertsfors | 54 | 1969 |
| Borgholm | 51 | Före 1968 |
| Dals-Ed | 31 | Före 1968 |
| Gislaved | 257 | Före 1968 |
| Gnosjö | 72 | Före 1968 |
| Haparanda | 56 | Före 1968 |
| Hudiksvall | 299 | Före 1968 |
| Lysekil | 82 | Före 1968 |
| Motala | 360 | Före 1968 |
| Norsjö | 31 | Före 1968 |
| Oskarshamn | 211 | Före 1968 |
| Ragunda | 35 | Före 1968 |
| Simrishamn | 117 | Före 1968 |
| Sollefteå | 123 | Före 1968 |
| Strömsund | 75 | Före 1968 |
| Sölvesborg | 133 | Före 1968 |
| Timrå | 140 | Före 1968 |
| Vetlanda | 225 | Före 1968 |
| Västervik | 262 | Före 1968 |
| Ånge | 64 | Före 1968 |
| Älvdalen | 38 | Före 1968 |
| Öckerö | 76 | Före 1968 |
| Övertorneå | 22 | Före 1968 |
Fruktsamheten i Sverige har historiskt påverkats av bland annat ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som förändringar i familjepolitiken.
– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.
I Excelfilen finns statistik om antal födda på kommun-, läns- och riksnivå tillbaka till 1968:
Antal levande födda i Sverige 1968–2022 (Excel)
Folkmängden ökar
Trots det minskade antalet födda ökade Sveriges folkmängd i fjol. Den sista december uppgick antalet folkbokförda till 10 521 556 personer, vilket därmed är den officiella befolkningssiffran för året. Det är en ökning med 69 230 personer – eller 0,7 procent – sedan 2021.
– Folkökningen förklaras delvis av att det faktiskt föddes fler än det dog, men framför allt av att det invandrade fler än det utvandrade, säger Ann-Marie Persson.
De tre vanligaste födelseländerna bland de invandrade i fjol var Sverige, Indien och Polen. I statistiken ingår dock inte flyktingar från Ukraina, då de i regel inte folkbokförts i Sverige.
– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.
Fler gifta – färre skilda
Efter att ha sjunkit drastiskt under coronapandemin ökade antalet giftermål tydligt under 2022. Totalt registrerades 47 883 giftermål under året, vilket var 23 procent fler än 2021.
Samtidigt sjönk antalet skilsmässor med 9 procent till totalt 21 531, vilket är det lägsta antalet sedan 2006.
– En förklaring till det låga antalet skilsmässor kan vara det låga antalet giftermål under coronapandemin. De flesta skilsmässor äger nämligen rum inom några år efter giftermålet, säger Ann-Marie Persson.
Ta del av mer statistik och information i statistiknyheten:
Utöver det här pressmeddelandet i våra stora kanaler skickar vi ut pressmeddelanden till landets lokalredaktioner med lokal information om befolkningsstatistiken i Sveriges kommuner och län.
Fakta: Sveriges befolkning 2022
- Vid årsskiftet 2022/2023 var 10 521 556 personer folkbokförda i Sverige.
- Det är en ökning med 0,7 procent (69 230 personer) sedan årsskiftet 2021/2022.
- Under 2022 ökade folkmängden i 16 av 21 län och i 159 av landets 290 kommuner.
- Av de fem län som hade en minskande folkmängd under år 2022 var befolkningsminskningen störst i Västernorrland, både i absoluta och relativa tal.
- Störst relativ folkökning bland kommunerna hade Sigtuna, där befolkningen ökade med 1 603 personer eller 3,2 procent. Därefter följer Upplands Väsby (3,0 procent) och Järfälla (2,8 procent).
- I 131 kommuner minskade folkmängden under 2022. Det är 46 kommuner fler än 2021.
- Hällefors och Överkalix hade de relativt sett största folkminskningarna. I båda kommunerna minskade befolkningen med 2,8 procent.
- Befolkningsstatistiken baseras på folkbokförd befolkning. För att ingå i statistiken ska man någon gång under året har varit folkbokförd i Sverige.
