Under två år har forskare från Högskolan hjälpt tre kommuner i Skaraborg att utveckla grön infrastruktur genom att förse dem med ett vetenskapligt kunskapsunderlag.
– Det hjälper oss i samhällsplaneringen och ger oss kunskap om hur vi kan stärka den biologiska mångfalden, säger Maria Gustavsson, samhällsbyggnadsstrateg i Mariestads kommun.
Forskare vid Högskolan i Skövde har tagit fram en indikator som visar hur bra ett landskap är på att stödja och stärka biologisk mångfald. I ett nyligen avslutat projekt har man testat detta digitala verktyg i de tre kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping med gott resultat.
Ger förutsättningar att stärka biologisk mångfald
Maria Gustavsson är samhällsbyggnadsstrateg i Mariestads kommun och ser en direkt nytta med forskningen då Mariestad har kunnat inkludera resultat från projektet i deras kartmaterial. Kartmaterial som deras planerare använder i samhällsplaneringen.
– Det ger oss mer kunskap om att planera och genomföra åtgärder utifrån ett landskapsperspektiv och på sikt hoppas vi att denna kunskap ger oss förutsättningar att stärka den biologiska mångfalden i vår kommun, säger Maria Gustavsson.
Kartorna visar var hänsyn bör tas ur fler olika aspekter. Biologisk mångfald ingår som en aspekt, friluftsliv och olika ekosystemtjänster som andra aspekter. Dessa kartor kommer i framtiden användas när man planerar för olika åtgärder eller exploatering.
Räddar värdefull natur
Verktyget som tagits fram på Högskolan i Skövde baseras på en matematisk algoritm som bygger på ekologisk kunskap om hur landskapets struktur påverkar arters överlevnad och information om markanvändning från olika databaser. Resultat från analyserna med verktyget visualiseras sedan med en värmekarta, ett kunskapsunderlag som bidrar med en tydlig bild av hur hållbara olika naturmiljöer i kommunerna är och hur känsliga de är i olika områden för exploatering och var utveckling skulle bidra mest.
En av forskarna bakom verktyget är Annie Jonsson, biträdande professor vid institutionen för biovetenskap på Högskolan i Skövde. Hon berättar att deras kunskapsunderlag underlättar för kommunerna att planera så att de bidrar till Sveriges nationella miljökvalitetsmål ”Ett rikt växt- och djurliv”.
– Vi bidrar i vår kombination av ekologisk, matematisk, informatisk och modelleringskunskap med vetenskapligt baserade verktyg som gör att kommunerna ännu bättre kan arbeta för ekologisk hållbarhet och därmed medverka till att försöka stoppa det höga artutdöendet som nu pågår på vår jord, bland annat på grund av hur vi människor nyttjar jordens markytor, säger Annie Jonsson.
Stort värde för kommunen
Mikael Lundgren är kommunutvecklare på samhällsbyggnadsenheten i Götene kommun. Han ser ett mycket stort värde i att kommunen fått ett vetenskapligt kunskapsunderlag för att hantera exploateringsbehov i bättre balans med hållbar utveckling.
– Att kunna veta de naturvärden och dess behov av överlevnadsförmåga i en tid där exploatering kan förändra livsbetingelser är mycket viktigt för en kommun. Genom förståelse och kunskap kan vår kommun genomföra exploateringar med större medvetenhet om dess påverkan på ekosystem, växt- och djurliv, säger Mikael Lundgren.
Projektet har finansierats av Naturvårdsverket via LONA-bidrag, Lokala Naturvårdssatsningar, samt av kommunerna.
Analys av infrastruktur för biologisk mångfald i Biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle
