Många svenska konsumenter suckar när de packar upp matkassarna. Favoritvaror som kaffe, smör och grönsaker har blivit märkbart dyrare mot för några år sedan. Det dagliga morgonkaffet kostar mer än tidigare och allt fler jagar extrapriser. Frågan många ställer sig är: Varför fortsätter maten att bli dyrare, och vart tar pengarna vägen?
Dyrare basvaror slår mot hushållen
Statistik bekräftar konsumenternas känsla – matpriserna har stigit kraftigt. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) ökade matpriserna med 3,9 % i februari 2025 jämfört med året innan, den snabbaste takten på över ett år, enligt SVT. Vissa vardagsvaror har rusat ännu mer i pris. Kaffe och smör är två exempel som stigit med 28 % respektive 26 % på ett år. Fler exempel finns: matoljor, särskilt olivolja, blev omkring 10 kr dyrare per flaska bara i januari i år när priserna steg ytterligare. Samtidigt har mejerivaror som mjölk, ost och ägg ökat runt 10 % på ett år.
Under hela 2022 steg matpriserna med rekordhöga 15,4 %, följt av ytterligare 5,2 % under 2023. För hushållen innebär det att samma matkasse som för två år sedan kostade 1 000 kr nu kan kosta över 1 200 kr.
Matkedjorna: “Höjda kostnader tvingar fram prisökningar”
Varför har då maten blivit så mycket dyrare? Livsmedelskedjorna själva hänvisar till kraftigt ökade kostnader i olika led. Det handlar om allt från dyrare energi och drivmedel till högre priser på insatsvaror som gödningsmedel och spannmål. Kostnadsökningar som i sin tur drivits upp av inflationen, kriget i Ukraina och annan geopolitisk oro, skriver Axfood (som äger bland annat Willys, Hemköp och City Gross).
Livsmedelsföretagen som levererar till butikerna har därmed höjt sina priser, och dagligvarukedjorna menar att de tvingats följa efter för att täcka sina egna kostnader. Kedjorna betonar också att konkurrensen är hård och att de försöker hålla nere påslagen mot kund.
Rekordvinster och expansion – går pengarna till ägarna istället?
Att matkedjorna ändå gått bra ekonomiskt samtidigt som kunderna fått betala mer har inte undgått konsumenter och experter. Flera av de stora kedjorna gör rekordvinster. Ica-gruppen mer än fyrdubblade sin vinst före skatt från slutet av 2022 till slutet av 2023
Axfood – som utöver Willys och Hemköp numera även inkluderar City Gross efter ett uppköp – redovisade 2023 en rörelsevinst på nära 3 miljarder kronor. Axfood har samtidigt föreslagit utdelningar till aktieägarna på omkring 1,8–1,9 miljarder kronor både 2023 och 2024 enligt SVT. Samtidigt har fackförbundet Handels gett kritik till utdelningsförslaget 2024 med tanke på dåliga villkor hos företagens anställda. Bland annat genom låga löneökningar och få heltidstjänster.
Detta sker parallellt med att företagen investerar och expanderar: Axfood betalade nyligen 2 miljarder kronor för att köpa City Gross-kedjan. Frågan är om de ökade matpriserna har finansierat denna expansion.
Hård konkurrens – men har kedjorna ökat sina marginaler?
En kärnfråga är om matkedjorna själva passat på att öka sina marginaler under inflationen. Konkurrensverket publicerade 2023 en studie som tydde på att så kan ha skett i viss mån. Myndigheten konstaterar att dagligvarumarknaden i Sverige domineras av några få aktörer – Ica, Axfood, Coop och Lidl står tillsammans för omkring 90 % av all matförsäljning – vilket ger ett oligopol där företagen har makt att sätta priser.
Enligt Konkurrensverkets genomlysning har dagligvaruaktörerna “kunnat öka vinstmarginalerna” under 2021–2023 genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier. Med andra ord höjde leverantörerna först sina priser mer än deras kostnader ökade, och därefter höjde butikerna konsumentpriserna mer än nödvändigt för att enbart kompensera leverantörskostnaderna. Runt 30 % av de totala prisökningarna på mat under perioden kan tillskrivas handelns egna påslag utöver de ökade kostnaderna, medan ~70 % berodde på höjda priser från producenterna uppströms.
Samtidigt ska man komma ihåg att dagligvaruhandelns vinstmarginaler generellt är relativt små – ofta några enstaka procent – och att även butikerna drabbats av högre utgifter för till exempel energi och löner. Många lokala föreningar i Coop har gått med stora förluster. Coop Väst, som har samtliga butiker i Skaraborg, gick med 211 miljoner kr i förlust under 2023.
