På den kirurgiska akutvårdsavdelningen vid Skaraborgs Sjukhus Skövde har man hittat ett sätt för att skapa en bättre arbetsmiljö. Inför varje arbetspass bedöms vårdtyngden för personalen, sedan omfördelas personalen och resurser placeras där det behövs som mest.
Enhetschef Åsa Lastra ser att arbetsmiljön påverkats positivt på flera sätt tack vare fördelningen av vårdtyngden mellan vårdlagen.
-Det betyder mycket, då det sällan resulterar i att ett arbetslag har många vårdtunga patienter medan ett annat vårdlag har färre vårdtunga patienter. Det medför också att medarbetarna kan förbereda sig på vilka patienter de har och kan i och med det mentalt ställa in sig på det. KAVA är en akutvårdsavdelning med ett högt flöde av patienter men genom att kunna förbereda sig, fördela vårdtyngden och medarbetarna där det som mest behövs skapar detta en trygghet hos medarbetarna. Arbetsmiljön blir därmed bättre för medarbetarna samt patientsäkerheten, säger Åsa Lastra.
Sommaren 2015 ville hon få koll på hur arbetsmiljön var under de här ofta ansträngande veckorna då många är lediga, färre vårdplatser på sjukhuset och mycket vikarier är på plats. Detta ledde till att en kartläggning av avdelningens arbetsbelastning.
-Men det blev mycket känslor som låg till grund för hur personalen svarade. Alla kunde tycka olika och det var svårt att tolka resultatet, säger Åsa Lastra.
Använde annan metod än Linköpings universitetssjukhus
-Linköping bedömde vårdtyngden efter ett arbetspass, vi beslöt oss för att istället mäta vårdtyngden inför ett arbetspass. Det skulle hjälpa medarbetarna att på ett förebyggande sätt kunna anpassa resurserna efter arbetsbelastningen och därmed förbättra arbetsmiljön, säger sjuksköterskan Ulrika Krantz.
Medarbetarna reagerade positivt vid införandet
-De märkte snabbt av nyttan med att alla pratade samma språk och kommunikationen ökade, vilket ledde till att resurserna nyttjades där de behövdes som mest direkt, berättar Åsa Lastra.
Arbetet vid den kirurgiska akutvårdsavdelningen är upplagt så, att vårdplatserna är uppdelade på fyra arbetslag, som vart och ett består av en sjuksköterska och en undersköterska. Avdelningen har utöver dessa medarbetare ytterligare två undersköterskor dagtid som har till uppgift att stötta de lag som har det tyngst arbetsmässigt.
Varje patient tilldelas en siffra och en bokstav
- Bokstaven (A-C) talar om hur mycket medicinska insatser patienten kräver av sjuksköterskorna. Patienter som får medicin i tablettform och andas stabilt får ett A. De patienter som behöver mycket medicinskt stöd och insatser av sjuksköterskorna får ett C.
- Siffran står för omvårdnadstyngen (1-3). En patient som får en etta klarar sig ganska bra själv, medan den högsta nivån – en trea – anger att en patient behöver hjälp av två personer i sin omvårdnad.
-Inför varje arbetspass går avdelningens vårdplatskoordinator igenom platsläget och vårdtyngden för de olika arbetslagen. Om vi ser att ett vårdlag har flera tunga patienter kan vi förstärka det med en undersköterska redan från början alternativt omfördela vårdgränserna för hur många vårdtyngdsmässigt tunga patienter ett vårdlag har. När vi börjar arbetspasset är alla medvetna om hur vårdtyngden ser ut och kan hjälpas åt, säger Ulrika Krantz.
Idag finns därför en tavla placerad vid vårdplatskoordinatorn som vid behov kan göra uppdateringar och förändringar under arbetspasset utefter personalens bedömningar av de inlagda patienterna.
-När det kommer in nya patienter placeras dessa i ett lämpligt arbetslag beroende på vårdtyngd. Eftersom personalen vet vad de har framför sig under arbetspasset och känner att de vågar förmedla när det känns tungt så har detta medfört ökat samarbete, kommunikation och förståelse, säger Ulrika Krantz.
Är detta någonting som passar för alla vårdavdelningar?
-Ja, samtliga avdelningar kan dra nytta av detta. Det kan hända att man behöver justera mallen något efter sina egna diagnoser och avdelningsbundna rutiner, säger Åsa Lastra.
