Hur kommer det sig att många människor tror att USA:s regering låg bakom 11 september? Om denna och många andra konspirationsteorier föreläser författaren Kent Werne om på Högskolan i Skövde imorgon.
Det finns många olika konspirationsteorier, och journalisten och författaren Kent Werne har skrivit en uppmärksammad bok om ämnet.
Konspirationsteorier sprider sig som en löpeld, inte minst på nätet och i sociala medier.
– Jag ville ta reda på hur de här teorierna uppstår och hur de sprids. Men också vilka som tror på dem och varför, berättar Kent Werne.
Boklansering fick stor uppmärksamhet
Hans bok ”Allt är konspiration – en resa genom underlandet” fick stor uppmärksamhet när den kom ut i höstas.
– Sverige håller på att bli mer ojämlikt och allt fler känner sig utanför, samtidigt som folk är rädda för ”de andra”. Det kan vara en förklaring till att konspirationsteorier börjar få fäste även här. Sedan använder sig en del politiker av teorierna för att mobilisera väljare, svartmåla journalister och demonisera politiska motståndare, säger Kent Werne.
Konspirationsteorier sprids på sociala medier med rädsla som katalysator
Att konspirationsteorier får så många anhängare när de sprids i sociala medier ser han många förklaringar till.
– Rädsla är en viktig faktor. De som är rädda för förändringar, att förlora fotfästet och att falla nedåt på samhällsstegen tilltalas ofta av konspirationsteorier.
Kan det någon gång vara sunt att tänka i konspirationsteorier?
– Det är förstås viktigt att granska och kritisera makten, och ibland avslöjas ju maktmissbruk och konspirationer. Några exempel på det är Watergateaffären och IB-affären. Konspirationstänkandet leder dock sällan rätt. Konspirationsteoretiker utgår ifrån att den officiella bilden eller den etablerade sanningen är lögn, och att det handlar om en hemlig sammansvärjning. Och bevisen är oftast obefintliga eller svaga.
Samtidigt är inte alltid konspirationsteorier ett uttryck för maktkritik. De kan också användas av makthavare för att peka ut motståndare eller medier som ”folkets fiender”, som i USA. Konspirationsteorier kan också, i värsta fall, inspirera till mord och terrorism, om någon får för sig att slå till mot den påstådda konspirationen.
Foliehattar köper sällan konspirationsteorier
Vilken typ av människor köper den ena konspirationsteorin efter den andra?
– Det påstås ibland att det bara är paranoida foliehattar som tror på konspirationsteorier. Men det stämmer verkligen inte. Psykologiska studier visar att våra hjärnor till stor del är programmerade för konspirationstänkande. Vi är till exempel bra på att se mönster, och ibland går det till överdrift och vi ser mönster som inte är meningsfulla. Vi ser också gärna avsikter bakom sånt som kanske egentligen är slumpens verk eller har strukturella orsaker.
Hos vissa är dessa egenskaper förstärkta, och de faller då lättare för konspirationsteorier. Sedan lever vi i en rätt kaotisk värld som hela tiden förändras, med globalisering, växande klyftor, migration och terrorism. Detta sprider rädsla, och en del försöker hålla rädslan i schack genom att kasta skulden på en ondskefull konspiration.
Inte den mest populäre personen hos konspirationsteoretikerna
Hur vet vi att du inte är utsänd av någon auktoritet för att få oss att strunta i konspirationsteorier? 😉
– Om det nu betyder något så kan jag säga att idén till boken var min egen, och att jag inte fått pengar från något annat håll än Författarfonden, i form av stipendium.
Den som skriver om konspirationsteorier på det sätt jag gjort kommer dock ohjälpligt att anklagas för att vara en lögnare eller agent, det ligger liksom i sakens natur. Jag har i och för sig inte försökt falsifiera teorierna, men i och med att jag inte tar ställning för dem så lär de som tror på teorierna ändå känna sig otillfredsställda, avrundar Kent.
Var? När? Hur?
Onsdagen den 27 mars kommer han till månadens populärvetenskapliga café för att föreläsa på temat ”I konspirationsteoriernas tid” kl 18.30 – 20.30. på Högskolan i Skövde, hus G, sal G 110. Fri entré.
