Under våren kommer ungdomar från högstadiet ha prao som inspiration inför kommande gymnasieval. Nu eftersöker Skövde kommun fler verksamheter som kan ta emot praoelever då det sedan juli 2018 är obligatoriskt enligt lag, att praoa.
Skövde city news intervjuade Åsa Axelsson som är projektledare på Skövde kommun.
– Att ta emot en praoelev är ett gyllene tillfälle att så ett frö hos en ung person om vad deras bransch och verksamhet innehåller, en väg framåt i kompetensförsörjning. Vi vill ju också att våra unga ska välja Skövde som framtida stad att leva och bo i, så det är ett perfekt tillfälle att visa vad Skövde har att erbjuda, säger Åsa Axelsson som är projektledare för projektet på Skövde kommun.
Vad praktiserade du själv med som ung?
-Jag praktiserade i kök på förskola, på ett hotell, och i butik.
Vad minns du från den tiden och vad har du tagit med dig in i vuxenlivet?
-Det var spännande att få vara ute på en arbetsplats, se hur det fungerade, vad personalen gjorde och hur de var mot varandra. Känna att snart är det min tur att få jobba och att jag tillför något.
Har det varit historiskt svårt att få tag i företag som erbjuder sig att ta hand om en praoelev?
-Det finns verksamheter och företag som varit trogna länge, de känner sig trygga med och är vana vid att ha unga i sina verksamheter. Jag tror det är mycket det som kan vara svårigheten: Vad ska vi fylla tiden med? Vad har vi att ge hos oss? Hur ska vi förhålla oss till den unga personen? Vad kan vi förvänta oss av eleven?
Många arbeten idag är vid datorn och ensamarbete, man träffar andra personer för möten. Detta kan kanske kännas som en trist plats för en prao elev, men vi behöver medvetandegöra för de unga vad yrken innebär, att många inte arbetar med praktiska sysslor. Många som arbetar har gedigen kunskap och erfarenhet som är ovärderlig! Samhället står ju inför generationsskiften inom många branscher med framtida kompetensförsörjning som utmaning. Prao är en väg i att medvetandegöra och så ett frö hos de unga.
Vad är företagens invändningar?
-En del branscher är styrda av regler och lagar, oftast kopplat till säkerhet, vilket gör att de inte kan ta emot elever. En del säger sig inte ”hinna”.
Och vad är de vanliga missförstånden ute hos företagen?
-Att de unga kommer att ställa höga krav. De som gör prao går i åk 8 och 9. Om du ger av din tid, förklarar på ett engagerande vis – då har du kommit långt. Detta är de ungas första hela vecka ute i arbetslivet. Det finns massor de inte vet något om.
Vilket stöd kan de förväntas få av kommunen inför sitt fadderskap?
-Jag arbetar som projektledare för detta och finns tillgänglig med min kunskap, är pedagog och har arbetat mycket med barn och unga. Vi kommer att starta upp utbildningstillfällen för de som känner att de vill veta mera om hur genomförandet kan gå till. Att medvetandegöra och avdramatisera innebörd av att ta emot elever. Givetvis kommer jag gärna ut till arbetsplatser också, t ex till personalmöten och informerar.
Det kommer att hända saker i dynamiken hos personalgruppen om det kommer en ung person- vi som vuxna får ju plocka fram lite av vårt eget barnasinne, vidare är det utvecklande att själv behöva reflektera över varför vi gör som vi gör på jobbet, säger Åsa Axelsson.
Inom vilka områden/branscher upplever du att det är svårast att få tag i praktikplatser till?
-Bygg, måleri och övriga hantverksyrken. Branscher med en- eller fåmansföretag. Här kan ju företag gå ihop, 3 dagar på en plats och 2 på en annan. Jag försöker inspirera och stötta med lösningar på hur genomförandet går till.
Vilka praktikplatser fylls snabbast?
-Det är inom restaurang och handel.
Vilket är ditt bästa råd till den som ska praoa?
-Att du som ung får möjlighet att möta yrkesverksamma personer som är erfarna, kunniga och som gjort olika arbetsresor. Var nyfiken- lyssna och se.
Även om det inte är ditt ”drömyrke” du får göra prao inom, så är det människor du kommer att träffa som du inte valt själv. Ett bra sätt att träna sig på att anpassa sig, acceptera och lära dig nåt nytt, avslutar Åsa Axelsson.
