Ett nytt forskningsprojekt på Högskolan i Skövde ska stärka Sveriges beredskap.
Detta genom att träna näringsliv, frivilligorganisationer, försvar och myndigheter i att sätta gemensamma mål för en stor mängd tänkbara kriser.
När en kris inträffar uppstår ofta oväntade samarbeten mellan olika aktörer i samhället. Tillsammans ska de hantera de utmaningar som uppstår men det är inte alltid lätt att veta vem som ska göra vad eller vem som ska ansvara för vad.
– För att kunna utdela ansvar och samordna insatser krävs det att gruppen snabbt kan formulera tydliga mål som klargör vilka insatser som krävs. Insatserna behöver också kunna beskrivas kort och koncist för media och allmänhet för att aktörerna ska bibehålla sitt förtroende i allmänhetens ögon, säger Joeri van Laere, docent i informationsteknologi och projektledare i ett pressmeddelande.
En annan viktig aspekt är tiden. Krishantering kännetecknas ofta av tidspress och stor osäkerhet medan stora intressen står på spel och då finns det begränsat med tid att ingående resonera kring alternativa formuleringar av mål. Aktörerna behöver ett tids- och resurseffektivt koncept för att snabbt kunna sätta gemensamma mål.
Förberedd att formulera målet
I projektet ”Förberedd att formulera målet” ska forskarna bland annat undersöka vilka hinder som kan uppstå när olika aktörer möts för att tillsammans sätta upp gemensamma mål och hur dessa kan hanteras. De kommer även undersöka hur processen att formulera mål påverkas av genus och andra jämlikhetsaspekter samt hur målens innehåll och processens upplägg kan skapa en lagom dos av ordning för att lämna utrymme för viss flexibilitet som ofta krävs vid olika typer av kriser.
Flyktingkris, skogsbränder och covid-19 ger underlag
Forskarna kommer inleda projektet med litteraturstudier och att undersöka hur målformulering skett under tre stora kriser i Sverige; flyktingkrisen 2015, skogsbränderna 2018 och covid-19-pandemin. Utifrån detta kommer de ta fram riktlinjer kring hur en målformuleringsprocess bör se ut. Därefter kommer de observera hur olika samhällsaktörer med representation från näringsliv, frivilliga, försvaret och olika myndigheter tränar målformulering i en stor variation av tänkbara situationer med forskarnas riktlinjer som stöd. Dessa riktlinjer kommer finslipas under projektets gång och formulerade mål kommer samlas i en exempelbank som kan vara till hjälp i skarp krishantering vid framtida händelser.
Projektet ska stärka samhällsaktörernas förmåga att tillsammans formulera mål och inriktningar i olika faser av en krishantering som klargör allas roller och bidrag. Forskarnas förhoppning är att träning i målformulering ger aktiva samhällsaktörer som förstår varandra bättre.
– Varje kris tenderar att vara unik. Det finns inte så mycket att vinna på redan förberedda mål. Det är bättre att träna förmågan hos olika samhällsaktörer att i samverkan snabbt kunna definiera roller, ansvar och formulera mål som passar för att hantera den aktuella krisen, säger Thomas Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, som medverkar i projektet tillsammans med doktoranden Jonna Kilstam.
Tredje projektet med finansiering från MSB
Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med 6,5 miljoner SEK och bygger vidare på de två tidigare MSB-projekten ”Informationshantering i kris” och ”Om betalsystemet kraschar” som även de handlade om studier i hur aktörer krisövar och hur olika sektorer i samhället hanterar störningar i kritisk infrastruktur.
– Vi är stolta över att återigen fått MSB:s förtroende att i ytterligare fem år studera och utveckla svensk krisberedskap, säger Joeri van Laere.
