Till vardags är Stefan förlossningsöverläkare och professor vid Lunds universitet. Han är även reservofficer och så kallad Med-T, alltså tidvis anställd medicinsk personal i Göta trängregementes krigsförband.
Till vardags är Stefan Hansson förlossningsöverläkare och professor vid Lunds universitet. Han är även reservofficer och så kallad Med-T, alltså tidvis anställd medicinsk personal i Göta trängregementes krigsförband. Några gånger per år går han in i sin befattning i krigsorganisationen och deltar i arméns storövningar.
Under arméns storövning Våreld 22 övade han som läkare i en traumatropp. Traumatroppen bestod då av två anestesisjuksköterskor, en läkare, samt militära sjukvårdare. I en skarp situation finns ytterligare legitimerad personal i traumatroppen. Traumatroppen har kapacitet att utföra lättare kirurgiska ingrepp som syftar till att stabilisera patienterna så att de kan skickas vidare för att få mer kvalificerad vård, exempelvis på ett sjukhus.
– Soldaterna uppskattar att öva tillsammans med oss. Förutom att vi övas i våra krigsbefattningar så har vi också en utbildande roll. För soldaterna blir dessa övningar en möjlighet att sammanfatta det de lärt sig under året, samt fördjupa kunskaperna. De får en större förståelse för varför vi använder vissa läkemedel och metoder för behandling av skadade. Även vi som är Med-T lär oss av soldaterna, exempelvis hur man handhar olika typer av militär materiel och hur en förbandsplats byggs upp, säger Stefan.
Stefan gjorde sin värnpliktsutbildning som kompanibefäl stridsvagn på Södra skånska regementet P7. Efter 15 månaders grundutbildning fortsatte han för att bli reservofficer vid Pansarstridsskolan i Skövde. Efter detta har Stefan gjort civil karriär som läkare och forskare. Under studietiden arbetade han på P7 som officer under ett par somrar, något som idag skulle kunna likställas med en T-anställning.
– Reservofficersutbildningen har givit mig den bästa tänkbara ledarskapsutbildningen, något jag har haft nytta av i min civila karriär. Att medicinsk personal T-anställs är ett bra sätt att få in legitimerad medicinsk sjukvårdskompetens i krigsförbanden, säger Stefan.
Patienterna i ett krig har i hög utsträckning andra typer av skador än vad man träffar på i fredstida civil sjukvård. Det pågående krigets konsekvenser vittnar om dessa skador som tyvärr även drabbar den civila befolkningen.
– Det handlar om splitterskador och skottskador med stora blodförluster som följd. Höghastighetsvapen ger mycket allvarliga skottskador, öppna frakturer och skador på andningsvägarna och de inre bukorgan. Under en militärövning ses mer vanliga skador och sjukdomar såsom skär-kläm- och brännskador, astma, allergi, magsjuka, förkylning, insektsbett, skoskav, vätskebrist och ren utmattning orsakad av sömnbrist. Under våra övningar tränar vi på hela sjukvårdspanoramat för att kunna vara beredd på om läget skulle bli skarpt, säger Stefan.
För att göra övningen så verklighetstrogen som möjligt, tränar man med så kallade skademarkörer. Alltså människor som sminkas så de ser skadade ut, och får instruktioner om hur de ska agera för att det ska vara trovärdigt. På plats finns hela tiden övningsledare, så kallade blågula, som kan ge inspel, information, råd och återkoppling till de som övar.
Omvärldsläget gör att Stefan känner ett helt annat allvar i att öva nu än tidigare år.
– Jag har känt en hög motivation till att öva i min krigsbefattning redan tidigare. Men i år är engagemanget ännu högre. Jag följer rapporteringen om kriget både i media och via min yrkeskår. Det är allvarligt att det är krig i Europa och än mer angeläget att vi har ett starkt försvar. Sjukvården är en mycket viktig del av försvarsviljan. Man är mycket mer benägen att göra sitt yttersta för att försvara sig om man vet att man blir väl omhändertagen om man blir skadad.
