På fredag börjar EM i fotboll, och det är precis som vanligt.
Det vill säga, det handlar om mål. Jag frågade mig själv vad mina två starkaste minnen från EM i fotboll är och vad som först kom upp var Tomas Brolins 2-1 mot England 1992 och Zlatans 1-1 mot Italien 2004.
När jag hade tänkt en stund till kom jag att tänka på när Henke Larsson kom flygande, låg som en linjal i luften och nickade in mål mot Bulgarien. Det var i samma EM som Zlatans klack.
Men det är klart att det finns mer.
Danmarks seger i Sverige sedan de på kort varsel fått ersätta Jugoslavien är naturligtvis oförglömlig. Lika oförglömlig – men av en helt annan anledning – är Sveriges match mot Turkiet i EM 2000 som var så tråkig och komplett fri från underhållning att jag höll på att somna.
Bollen susade in
Mål har förresten lång livstid. Det talas fortfarande om Kurre Hamrins solomål mot Västtyskland i hemma-VM 1958 och Ralf Edström påminns ideligen – han har själv berättat det för mig – om sitt volleymål mot västtyskarna i VM 1974. Målet gjordes den 30 juni och det är i skrivande stund mindre än tre veckor tills det är på dagen 50 år sedan bollen susade in bakom Sepp Maier.
Apropå jubileum. Nästa onsdag den 19 juni är det 30 år sedan Sverige spelade sin premiärmatch i VM 1994 mot Kamerun. Mästerskapet slutade som bekant med brons.
Rent sorgligt
Då hade landslaget verkligen sin glansperiod. Först EM på hemmaplan och sedan VM i USA som fungerade som en skaplig uppföljning till det bedrövliga VM i Italien 1990 där Sverige förlorade med 1-2 tre gånger om.
Det svenska landslaget av idag är mer 1990 än minnen av 92 och 94. Att se matchen hemma mot Serbien (0-3) var rent sorgligt. Sverige skapade massor, gjorde inte mål och Serbien gjorde i stort mål på allt, dessutom barnsligt enkelt tycktes det.
På läktaren satt Zlatan.
Tecknade för byte
När Sverige var nedbrutet och på väg att förlora gjorde Zlatan tecken för byte när han zoomades in på läktaren. Så typiskt Zlatan och, det måste erkännas, fenomenalt fyndigt.
Zlatan tackades av för sina insatser i landslaget. Åsikterna är många om denne man. Visst, han är osvenskt stöddig och självgod – även om man får inse att en del hör till hans varumärke – men ingen kan ta ifrån honom att han är den bäste fotbollsspelare som vårt land har skådat. Meriterna talar för sig själva.
Strålkastarna slocknar. Det är många spelare före Zlatan som gjort den resan. Omställningen. Den resan har gjorts med varierande resultat men det förefaller som att Zlatan redan börjat hitta in i sin nya roll. Han behöver ju knappast ta en kölapp hos Arbetsförmedlingen (i den mån det finns fysiska kontor kvar i vår numera alltmer digitala vardag).
Spelat Kroatien
Vilka mål kommer vi att prata om efter EM 2024? Det får framtiden utvisa. Det är ju förresten bara tre år sedan det senaste EM:et då det planerade 2020 ställdes in på grund av pandemin. Minns ni att Italien vann finalen mot England efter förlängning och straffar? Minnet tenderar att vara kort om det inte gäller mål…
En mig närstående har lassat in ett spel på Frankrike till fem gånger pengarna. Jag har själv spelat Kroatien till 41 gånger, mest för att jag de senaste mästerskapen har spelat just Kroatien. Laget är troligen för ålderstiget och utan chans nu.
Dubbelt Spanien
Kan Italien upprepa sin seger? Tveksamt. Det brukar heta att ett lag aldrig vinner ett EM eller VM två gånger i följd, men det har hänt. Spanien vann EM 2008 och 2012. Däremellan tog man också hem VM 2010 under en sanslös storhetsperiod.
Brasilien vann två VM i rad 1958 och 1962. (Italien vann det andra och tredje VM som spelades – 1934 och 1938 – men det brukar inte nämnas i detta sammanhang).
Riktig höjdare
Kanske blir det förresten enligt Gary Linekers berömda citat:
-Fotboll är ett spel med 22 spelare och till slut vinner Tyskland.
På fredag börjar det med premiären Tyskland-Skottland klockan 21. Spanien-Kroatien kan bli en riktig höjdare (lördag 18) för att inte tala om Italien-Albanien (lördag 21).
Härliga tider, strålande tider!
