Sven-Göran Eriksson är död.
En stor tränare, men en kanske ännu större människa.
Så kom beskedet som vi visste skulle komma. ”Svennis” förlorade kampen mot cancern, den obotliga som han berättade om i Sveriges radio i början av året.
Och även om beskedet var väntat så är det som alla säger något annat när man verkligen står inför faktum.
Allt det som sägs om en människa efter dess död – alla hedersbetygelser – det fick Eriksson från Torsby ta del av medan han fortfarande levde. Han fick åka till Portugal, Italien och England där han firat stora triumfer, och bli avtackad och hyllad.
Glömde inte Torsby
Jag kände inte Sven-Göran Eriksson och har aldrig träffat honom. Men jag tror ändå att man utan tvekan som utomstående betraktare kan slå fast en sak; En stor tränare, men också en stor människa.
Trots alla framgångar så glömde han aldrig sitt ursprung. Torsby var hans hem och där var han alltid samme ”Svennis” – framgångarna steg honom aldrig åt huvudet.
Rör till tårar
Streamingtjänsten Max repriserade måndag kväll det inslag som gjordes om ”Svennis” under våren. Det är ett inslag som rör en till tårar. Han säger:
-Framför allt, lev medan du kan.
Vidare:
-Jag får säga till högre makter att jag har inte tid med det här (att dö), när han ser hur tennisbanan på tomten behöver städas upp och nät sättas på plats.
Farmor gav 100 kronor
Det var den engelska fotbollsfilosofin med press och understöd som blev ”Svennis” lycka. Seger i UEFA-Cupen med IFK Göteborg 1982, det stora genombrottet, och både liga- och cupguld med Lazio. Som engelsk förbundskapten förde han laget till bland annat två VM-kvartsfinaler.
I nämnda inslag berättar han också om hur hans farmor vid varje besök avslutade det med att ge sitt barnbarn 100 kronor. Hon kunde aldrig förstå att man kunde tjäna pengar på den där fotbollen…
Den störste
”Svennis” pappa Sven, 95, överlevde sin son.
Så fel det kan vara,
Men han kan vara säker på att vi kommer minnas hans son med värme. En som man förstått det oändligt snäll och ödmjuk man, och en fotbollsambassadör för Sverige. Den störste vi haft inom sitt gebit.
Det hade varit intressant att träffa honom.
